En kort tillbakablick...
Ängar, hagmarker och övergivna fruktlundar symboliserar ett svunnet Sverige som påminner oss om hur svårt det var att överleva här tills för bara ett par generationer sedan. Dessa artrika naturtyper speglar ekosystemen innan människan kom till, med flockar av (nu utdöda) betesdjur som höll landskapet varierat och ibland ganska öppet. I vår tid har de till stor del vuxit igen och behöver räddas för att rädda också floran och faunan som utgjorde balansen i ekosystemet. Vatten har fortlöpande dikats ut från skog och mark, arter har blivit domesticerade och orörd s.k. urskog är numera oerhört sällsynt. Problemen är långtgående och nu systemhotande för vår chans att överleva på jorden i civiliserad form. Utan att vara alarmistisk är många forskare väldigt oroliga över markanvändningens korta perspektiv. Jorden utarmas på mikroliv och växtlighet som ibland har tagit tusentals år att formas. Träd är i detta perspektiv ett fantastiskt sätt att bevara jordens fina egenskaper, samtidigt som det ger upphov till rika, självbevarande ekosystem.
"English Traditional Orchard"
I England har man haft en cidertradition länge, vilket också har påverkat landsbygdens utformning där den bevarats. En "Traditional Orchard" är egentligen en beteshage där äpple och päron utgör två bland många lokala trädarter ("silvopasture"). Träden fick växa sig riktigt stora jämte t.ex. ekar, bokar och buskage, utan speciellt mycket tillsyn. Man såg till att sorterna gick att äta, men också att jäsas till god cider. En gång om året kunde man skaka ner frukten och använda gårdens nedärvda press, varpå man ofta jäste alla sorter tillsammans och fick fram en dryck med skiftande kvalité, men med stark karaktär - s.k. "farmhouse cider".Dessa orchards har till stor del förlorats till jordbrukets uppskalning (delvis pga två världskrig), men restaureras i viss utsträckning på senare år. Man har upptäckt hur många arter som trivdes i detta landskap och kallar detta för en enskild naturtyp, precis som skog och öppen naturlig, gräsmark.
Ciderlandskapet - en nygammal naturtyp
I Sverige har vi också haft äpple, päron och varierade former av ängsodling, men utan en nedärvd cidertradition. På en gård kunde en hage med olika fruktträd ge bete åt får, gäss och ankor, vinterfoder åt kreatur, fuktbalans, skydd åt allehanda fåglar som reglerade insektsangrepp, mm mm... Ju senare på 1900-talet vi kommer, desto mindre och klenare blev träden, desto större och enformigare blev odlingarna (åkeräppelodling vs ängsäppelodling), och desto mer bevattning, markbearbetning, näringstillförsel och insatsmedel behövde man. Synergieffekterna försvann, och i stället för att gynna biodiversitet, blev odlingar lika enformiga och skadliga som andra monokulturer.Nu har vi har chansen...
Poängen är enkel - återställ och använd gamla existerande träd och naturtyper för att gynna biologisk mångfald, samtidigt som du kan producera den hållbaraste av drycker! Exemplen är redan på plats - Systembolaget erbjuder flera producenter som plockar bär och vildäpple och använder gamla, obesprutade odlingar.Östersken förvildas
- De äldsta träden bevaras och får ge skörd långt efter att dess håligheter gynnat ekosystemet.
- Områden med mellanstora träd som står för torrt för att överleva naturligt, förvildas sakta till ekhagar med buskage och snår, fulla av liv.
- Spaljéträden tas ner och får bli äng, även den med ekar och olika objekt som diversifierar och berikar ekosystemet.
- Samtidigt planteras äppelträd som ska bli stora och bli en äppellund med alla ovannämnda kvalitéer, samt källa till fantastisk cider.
Vilda pollinatörer
I stället för honungsbin i bikupor satsar Östersken på att gynna vilda pollinatörer, som ofta anses vara en hotad ekosystemtjänst. Tillsammans med Stiftelsen och Föreningen Framtidens Natur och Kulturarv fick Östersken statligt stöd för insatser som berikar miljön för ensambin och humlor, men även allehanda vilda pollinatörer som blomflugor, fjärilar och steklar av olika slag. Stora, överblivna ekstockar fraktades hit från en golvfabrik i Småland, sandblottor skapades och många insatser gjordes för att skapa äng och bestämd flora för att locka de ovanligare arterna.Nu fortsätter jag, Diego, ibland med hjälp genom att slå och bränna ängen, så och sprida ängsfröer, skapa buskage och gynnsamma miljöer, etc.